Idag kom Eva hit och färgade håret på mig..hade världens utväxt och det ville jag ju inte ha på dopet!! Så det vart mörkbrunt i botten (såå snyggt med mörkare i botten tycker jag!) och så slingor i resten av håret...tänker gå mot ljusare hår igen och låta det får bli solblekt i vår och sommar, som för 2 år sen..då var jag såå nöjd med färgen. Det var en sån naturlig hårfärg då!
Men det vart iaf superfint idag :D Tack gumman för hjälpen!

Blää...nu är det både "tungt" att andas och det gör ont, eller är väldigt obehagligt iaf..igen. Jag har även yrsel och domningar i armarna och händerna... vad är detta? Jo panikångest/ångest.
Var ju till läkaren i fredags...och för att göra en lång historia kort: redan i högstadiet hade jag "problem" med hjärtklappningar och annat...så till slut fick jag gå på barnkliniken på sjukhuset för att utreda det. Efter olika tester osv så visade det sig att jag hade AV-block1 på hjärtat. Och det är "Förlångsammad impulsspridning genom det sk atrioventrikulära nervledningssystemet som går från förmaken (atrium) till hjärtats kammare (ventrikel)." Så står det på internet iaf.
Det skulle tydligen inte vara nån fara så länge det inte utvecklades till Av-block2 eller 3.

Nu kontaktade jag ju vårdcentralen i fredags för jag ville kolla upp hjärtat och måendet av olika anledningar. Han såg klart och tydligt på en kort EKG-remsa att jag hade detta, MEN nu hade jag oxå extremt låg puls. 40-45 hade jag. Det gjorde att han ville kolla upp det ännu mer så han skulle begära ut min utredning som dom gjorde för 9 år sen och sen kontakta mig igen. Han tog även några blodprover för att kolla sköldkörteln. Han ville inte ta nått beslut som han sa, innan han kollat upp allt detta..

Så nu får jag se vad han säger när han ringer upp då...men jag har läst runt lite och man kan tydligen få en pacemaker inopererad om man har detta. Bradykardi som det heter, att hjärtat slår för långsamt. Och vanliga symptom på detta är trötthet, orkeslöshet, yrsel, svimningar osv. Svimningar har jag inte men det andra stämmer ju exakt. Yrsel har jag hur mycket som helst...har alltid trott att det är p.g.a blodvärdet eller annat men det är det ju inte för det är inte ens dåligt. Dessutom har min pappa samma sak och även andra på hans sida har fel på hjärtat...så det ligger i släkten.

Oavsett vad läkaren säger så känns detta väldigt olustigt såklart, att både ha detta av-block1 och långsam puls...och p.g.a att jag tycker själv att jag känner att hjärtat slår långsamt ibland, vilket det verkligen känns som...då får jag ångest/panikångest. Allt hänger väl ihop med varann och mitt mående överhuvudtaget. Inte så roligt direkt...
Men ja...kände att jag bara ville skriva av mig... först tänkte jag inte skriva nått om det, men ähh...detta är min blogg och jag vill kunna lätta mina tankar ibland. Take it or leave it liksom..

Nu ska jag lägga mig i sängen iaf. Godnatt.

Har nyss kommit hem från träningen...såå skönt. Har styrketränat enligt mitt egna "träningsprogram" och det gick jättebra! Men lär nog ha träningsvärk imorrn.. :P Hade även uppvärmning först och så avslutade jag med gåbandet. Efter det solade jag oxå.
Och inte nog med det så var jag även på drakborgen idag och klättrade runt där! Jag, Amanda, Evelina och Eva åkte dit och var där i 3-4 timmar. Roligt för Amanda framför allt! =)

Men just nu har man två snoriga barn här hemma...båda är väldigt förkylda och just nu är Evelina mer krasslig än Amanda. Hon hostar lite och är väldigt snorig.. än så länge inge feber. Hoppas den fortsätter att hålla sig borta!! För till helgen blir man ensam. Andreas ska åka iväg till en stuga i Edsele med Patric för att åka skoter osv. Och jag kommer nog bli HELT ensam på fredag då mamma/mormor ville ha båda barnen över natten. Känns både roligt och lite nervöst, eftersom det är Evelinas första gång att sova borta...=) Men det kommer nog gå hur bra som helst! Mamma känner ju henne lika bra som mig nästan ;) Amanda tycker att det ska bli superkul iaf att hon OCH lillasyster ska få sova där. <3

För mig kommer det bli såååå ovant...att vara helt ensam i huset ett dygn. Det var lääängesen det!!! Kommer nog kännas otroligt skönt, konstigt, tomt och roligt på samma gång. Eva kommer iaf att "bo" här hos mig hela helgen =) Så jag får ju sällskap! Har även lite funderingar på att göra nått kul på fredag här hemma...bjuda hem lite vänner, dricka vin/öl/cider, spela nintendo wii och bara umgås eller nått. Hur ofta kan man spela musik på hög nivå eller sitta ett gäng här hemma t.ex? Aldrig. Så det skulle vara kul faktiskt! Men får väl se närmare fredagen...=)

Nej nu måste jag ta en dusch och sen blir det sängen...är helt slut nu. Bye bye.

Hoppas ni alla får en bra och mysig Alla Hjärtans Dag, oavsett om ni är i ett förhållande eller är singel! Man kan unna sig nått gott eller roligt, eller bara mysa med familj och vänner.

Själv ska vi fira med en god middag: fläskkarré, pommes frites, grönpepparsås och vitlöksbaguetter till! Muums.

Ha en bra kväll och en STOR kram till mina kära vänner och familj idag! ♥

Såå tragiskt att en av världens bästa sångerskor har somnat in så tidigt.
Det finns ingen som henne.
Rest In Peace

En sak som jag har funderat på, det är att man verkligen märker vilka som är ens riktiga vänner när man blir gravid och får barn.
För är man verkligen riktiga vänner om ens vän inte ens kommer och hälsar på när barnet föds? Eller ens visar nått intresse för barnet överhuvudtaget? Eller frågar hur sin vän mår osv under graviditeten? Eller vill umgås fast att man inte kan festa?

Mitt svar där är NEJ, då är man inte riktiga vänner, enligt mig. Om mina vänner skulle få barn så är det en sjävklarhet att jag vill hälsa på barnet så fort som möjligt och komma med en "välkommen-till-världen-present". Att jag blir överlycklig för deras skull och vill höra allt från min vän. Och även sen visa intresse för barnet, inte bara när h*n är nyfödd.
Att få barn är det största som händer i ens liv, och man tycker ju att alla vänner borde vara superglada för ens skull och vill träffa barnet osv. Men så är det ju verkligen inte.

Jag har, sen jag fick barn, fått veta att jag har väldigt få riktiga vänner. Men dom vännerna jag har, är världens bästa. För dom gör allt för mig och allt för mina barn. Så jag behöver inga låtsas-vänner. Jag klarar mig väldigt bra utan massa jävla låtsas-vänner som hör av sig när det passar dom bara. För är ni mina vänner, så borde mina barn betyda nånting för er. Ni borde vilja träffa dom ibland. Ni borde ha velat sett dom när dom var nyfödda och visa mig hur glada ni var för min skull som fått barn. Och ni borde visa intresse för MIG och MITT mående oxå.

Detta är inte riktat till nån speciell. Mer en fundering och en tanke som jag haft länge... För man tror verkligen att man har fler vänner, men sen kommer provet då man blir gravid och skaffar barn. Dom flesta försvinner då (tragiskt nog), men dom få som stannar kvar... dom är värd ALLT! ♥

Sen är det väldigt synd att jag och Andreas inte har fler vänner med barn..vi har knappt nån alls, eftersom dom flesta i våran umgängeskrets inte har det.. Men det är tur att vi har fantastiska vänner ändå som gärna vill umgås med oss och våra barn! Ni är som sagt guld värda.

Ville bara skriva av mig lite tankar.

Ikväll har vi ätit tacos och så är Patrik här och umgås oxå. Grabbarna har spelat Nintendo Wii och jag har väl inte gjort nått speciellt direkt.. en lugn och skön fredag helt enkelt.

Är astrött just nu så tänkte gå och lägga mig strax...vill vara pigg imorrn oxå då vi ska till Drakborgen hela familjen! Jätteskojj! Amanda längtar hur mycket som helst =) Har bara varit där en gång för över ett år sen, och just den dagen var inte Amanda på humör.. + att jag tycker att hon var för liten då egentligen. Men nu ska det bli mycket roligare att gå dit med henne! =) Vi ska nog äta lunch på Mc Donald's oxå och kanske ta en tur på birsta och handla lite. En hel familjedag blir det...mysigt.
Sen ska jag nog träna imorrn eftermiddag/kväll om inte Eva är sjuk... vill inviga mina nya träningskläder!! :P

Nää..nu blir det godnatt för mig..! Hej.