Det finns en sak med Amanda som gör både mig och Andreas tokig...för vi vet inte vad det beror på eller vad vi ska göra. Väldigt ofta så vaknar hon på kvällen/natten och bara gallskriker och grinar som en dåre. Låter som världens panik. Och det tar några minuter innan hon lugnar ner sig när vi väl kommer in till henne. Oftast så räcker det med att bara ge henne välling så somnar hon om.

Men VARFÖR gör hon såhär?! Som nu, hon somnade väldigt tidigt ikväll eftersom hon inte hade sovit nått på hela dagen och var jättetrött. Och så nu vid åtta, vaknar hon och gallskriker bara. Jag går in och ger henne vällingflaskan och nu har hon somnat om igen. Jag fattar inte varför...
Det är faktiskt jättejobbigt att vakna till detta väldigt ofta. När man inte vet VAD det beror på. Hon har nattlampa på hela nätterna, så det kan inte bero på mörkret. Visst kan det vara drömmar men inte så ofta väl??

Då funderar jag om det skulle hjälpa att vi skaffar en vanlig säng till henne? Så hon inte känner sig "instängd" eller vad man ska säga? Fast jag vill ju inte att hon ska vakna och kliva upp heller hela tiden på nätterna...men då kanske hon inte vaknar i sån där panik iaf. Jag vet inte... NÅN som vet vad detta beror på eller varit med om samma själv? Är detta bara en period som dom kan hamna i?

Sen är det ett annat "problem" oxå...nästan jämt på dagarna när hon ska vila, så skriker hon oxå och blir helt galen när man ska lägga henne. Spelar ingen roll hur trött hon är. Hon blir jättearg och ledsen! Och jag ger mig inte, när hon SKA vila så SKA hon vila. Så har jag gjort sen hon var liten. Så hon vet att det inte funkar, jag går inte in och tar upp henne. OM det nu inte är jätteallvarligt såklart.. Men kan detta oxå hjälpas med en vanlig säng kanske? Att hon inte behöver känna sig instängd liksom? Då kanske hon till och med går och lägger sig av sig själv när hon är trött? Så har hon gjort förut när hon sov hemma hos Andreas mamma och hon hade en resesäng med ena kortsidan öppen.

Ja jag vet inte...nu vart det ett långt inlägg men just detta med nätterna gör mig galen snart... så kom gärna med råd om ni har några!!

Uppdaterat:
Jag har, efter Isas kommentar, kommit fram till att det måste vara nattskräck hon har. Det stämmer precis in på hennes beteende när hon gör sådär på nätterna! Känns otroligt skönt att man hittat nått som stämmer så bra in. Det verkar som om att det borde växa bort eller försvinna ändå...jag hoppas det för det är ju ganska utmattande att störas så i sömnen.